Då var det strax dags att avsluta den här resan! Gud vad snabbt det hade gått!
Men först skulle vi ta oss till Bangkok och stanna en natt där. Först fick vi ta en båt till fastlandet som tog ca 3 h, för att sedan åka med en shuttlebuss, till en större stad, som hade minsta möjliga säten jag sett i hela mitt liv! Självklart var det ju också bara "stora" västerlänningar på bussen och jag fick väl plats med halva min rumpa på ett säte. Efter ett tag började det droppa in vatten på mig också. Great! Men jag lyckades iaf byta plats! Efter en timma var vi framme och bytte till en annan större buss som vi skulle åka med under natten. Där fick jag sitta bredvid en dansk tjej som jag pratade med i flera timmar! Riktigt sjysst tjej! Hon dansade och sjöng också, och älskade Disney lika mycket som mig! Vi hade mycket att prata om ska jag säga er!

Klockan kvart i 5 kom vi fram till Bangkok och de släppte av oss på ett jättekonstigt ställe som luktade sopor och avlopp. Där sa jag hejdå till den danska tjejen och jag och bea försökte hitta en taxi till siam square. Självklart ville ju alla lura oss och sa 100 bht var(ca 25 kr) men till slut lyckades vi hitta en taxi med taxameter där vi betalade 30 bht per person. Värt!
Sedan vandrade vi med våra väskor i ett mörkt och öde Bangkok och försökte febrilt hitta ett ställe att bo på. Efter en timma hittade vi ett ställe som var väldigt dyrt, men vi bestämde oss för att ta det eftersom vi bara hade en natt kvar och vi tyckte vi kunde lyxa till det lite såhär på slutet! Dessutom fick vi checkade in redan 6:30 och kunde lägga oss i de underbara sängarna och sova fram till 12. Härligt!!
Därefter gick vi ut på en shoppingrunda i det stora shoppingcentret MBK. Denna gången tyckte vi bättre om det och hittade en del grejer. Vi blev dock lite illamående av maten från ett food court, men det gick över. På kvällen gick vi och åt pizza på en mysig restaurang nära där vi bodde. Sista kvällen i Bangkok. Sista riktiga kvällen på resan. Herregud! Vad hände med tiden!?

När jag hade bloggat så att ögonen gick i kors(det är ganska energikrävande det här!) så somnade vi och sov ända tills vi hörde världens smäll klockan 6 på morgonen. Åska. En hejdundrande åska. Bea och jag låg där och nästan skakade av rädsla när fönstren nästan vibrerade. Efter ett tag slutade det och vi kunde andas ut och somna om.

Sista dagen i Bangkok checkade vi ut klockan 11 och tog en sväng till siam center för att shoppa de sista. Men det var alldeles för dyrt! Nästan bara märkesaffärer! Så efter ett tag gick vi tillbaka till MBK och åt och köpte de sista grejerna. Efter ett antal timmar var vi helt slut och bestämde oss för att gå tillbaka till hotellet. Så här sitter vi nu och väntar på att maten ska komma. Vår förmodligen sista måltid i Thailand. 00:20 här planet till London där vi ska byta plan, och sedan är vi hemma i Sverige igen. Gud, det är så himla blandade känslor just nu! Jag vill både vara kvar men samtidigt ska det bli så otroligt skönt att komma hem. Förutom att jag saknar alla er där hemma så saknar jag kranvattnet, kylskåpet, ost, mjölk, min egen säng, filmer, och bara att ha ett hem!
Just nu är jag alldeles för trött för att sammanfatta denna resan, det får jag göra när jag kommer hem. GUD VA KONSTIGT DET KÄNNS!! Kan inte fatta att jag ska träffa er alla om bara något dygn eller några dagar!
Btw, all mat har som påstås vara Not spicy, är spicy!!!! Det pyser i mina öron just nu.
Anyhow, jag saknar er alla och snart ses vi!!

Tjingeling badring!

Dagen därpå sa vi hejdå till Sarah som skulle åka vidare någon annanstans i Thailand och vid 12 tiden åkte vi till hamnen för att ta båten till koh samui! Detta tog endast 1 h vilket var väldigt skönt. När vi kom fram lyckades vi efter många om och men hitta en billig taxi till andra sidan ön där vi hittade ett jättemysigt och lyxigt hotell för ett jättebra pris! Personalen var supertrevlig och rummen var grymt fräscha!
Vi visste att Songkran(thailändsk nyår) skulle börja dan därpå och att vi förmodligen skulle bli dränka i vatten, men det var skönt att vi kom dit en dag tidigare så vi kunde ha några torra kläder iaf. Trodde vi....
På kvällen när vi skulle gå ut och äta blev vi totalt dränkta, för tydligen började de så smått kvällen innan. Det kändes lite märkligt att sitta på restaurangen helg dyblöt, men det var ett ganska billigt ställe med plaststolar, och personalen tycktes vara van.
Det vi lärde oss av Songkran var att det spelar ingen roll om du vill vara med i vattenkriget eller inte, du blir blöt ändå. Det kunde vi tycka var jobbigt sen när vi kom till Bangkok, för då hade vi fått vår dos av Songkran, men folk skulle likt förbaskat kasta vatten på oss även om vi sa att vi inte ville. Även om det är en kul grej för dem, så får man ju respektera de som inte vill vara med.

Men hur som helst! När dagen var kommen för det stora firandet av Songkran på koh samui(i Bangkok och Chiang mai firar de fler dagar än på öarna) så låg faktiskt jag och bea på vårat rum halva dagen och kollar film. Detta för att det regnade och blåste väldigt mycket så vi var inte sugna på vattenkrig just då.
Men när vi vid 3/4 tiden gick ut för att äta lunch på hotellet så hade det slutat, och vattenkrig var i full gång. Vi bestämde oss för att det här kan vi ju bara inte missa! Dessutom fick vi låna en stor vattenpistol av hon som jobbade på hotellet. Bussigt! Så efter maten gick vi in och målade svarta krigsstreck på kinderna och begav oss ut i kaoset. Kaos är egentligen ett milt ord för det stora firandet. Alla var helt galna och stod med vattenpistoler, vattenslangar, hinkar mm. De kastade på bilar och moppedister som åkte förbi, vilket vi inte riktigt gillade, men folk verkade vana. Överallt stod även folk och kletade någon form av kalk i ansiktet på en när man gick förbi och sa Gott nytt år! Tvål var också vanligt förekommande att få splashat i ansiktet. Det var riktigt kul att kriga med folk och springa runt på gatan. Men en gång såg vi några som kletade kalk och tvål i en unges ansikte och det såg ut som att ha blödde. INTE kul!!!
Dessutom var det några västerlänningar som sköt bea i ögat och fastän hon stod där och hade ont och vi vad dem sluta, så försatte de skjuta en i ansiktet och överallt. Idioter!!

Så jag måste säga att Songkran var väldigt roligt, men till en viss gräns! Det var lite för galet för min smak.
När vi kom tillbaka till hotellet var vi genomblöta men väldigt nöjda med dagen. Efter en härlig dusch och en väldigt misslyckad middag(fanns bara ris och grönsaker kvar på restaurangen) så gick vi och la oss och sov riktigt gott!

Dagen efter dykningen var vi redigt sega i hela kroppen. Vi sov länge och la oss sedan på stranden. Där låg vi som två strandade sälar. Maya hade åkt vidare, Alina gjorde advanced och Sarah gick runt ön. Vi tänkte att det är bäst att få lite bränna innan vi åker hem, även om det hittills nästan vart omöjligt. Men där låg vi iaf och jag tänkte på dykningen och allt vi hade gjort. Det var inte förrän nu som jag kunde ta in allt. Så himla häftigt!!
Vi gjorde faktiskt inte så hemskt mycket den dagen. Bea hade fått ett stort sår på hälsenan efter simfötterna, så hon valde att ligga inne hela kvällen, medan jag och Sarah gick runt i lite affärer och åt pannkaka med banan och nutella, MUMS!!!

Dan därpå sa vi hejdå till Alina och Koh Tao och satte oss på en båt till Koh pangan. Sarah följde med oss och Maya var redan på ön, så det var rätt skönt att veta vilket hotell vi skulle åka till direkt. Väl framme försökte verkligen taxigubbarna lura oss, men vi lyckades pruta lite iaf. Men det kändes fortfarande som vi blev lite blåsta. Hotellet Maya bodde på var jättefint och inte alls farligt dyrt!! Däremot låg det väldigt långt ifrån city, och närmaste 7 eleven(där vi alltifrån handlade vatten) låg ca 20 min gångväg från där vi bodde.
Dock blev det faktiskt mycket svalare under denna tiden så vi behövde inte så mycket vatten. Faktum är att det kom att regna en del, men det var ändå okej. På hotellet fanns en jättefin pool där man hade utsikt över stranden och havet och första kvällen tog vi ett kvällsdopp. Det var helt underbart att bara flyta omkring och titta på stjärnorna!

Dan därpå var det dags för black moon party! Det skulle inte vara lika stort som full moon såklart, men det fick gå ändå! Men innan dess åkte vi till andra sidan ön till en annan strand och badade lite. Det var ganska dött där men stranden var väldigt fin och vi stannade där ett bra tag! Även den dagen var det mulet väder, men what to do?
Efter det åkte vi tillbaka till hotellet. Men ja måste bara berätta vad som hände på vägen dit!!
Det tog cirka 30 min att ta sig till andra sidan och när vi hade åkt i ca 20 min så tvärbromsade plötsligt föraren och väjde undan. Anledningen kom vi strax att se. På vägen stod en gammal tant utan tänder med underläppen över överläppen och stödde sig mot en käpp och kollade på oss med riktigt läskig min. Detta skulle lätt kunna vara en karaktär i en skräckfilm! Dock kunde vi inte annat än att skratta åt denna absurda händelse.

Anyhow, när vi kom tillbaka så gjorde vi oss iordning och satte oss och drack lite. Maya berättade om när hon en gång hade rökt svampar/Magic mushrooms(för det var tydligen väldigt vanligt i usa), och jag skrattade så jag kiknade. Hon berättade att hon hade tittat under sin säng och trott att det var ett helt annat universum där under, och att hon hade dött tusen gånger om. Hon trodde att allt vatten var förgiftat, så hon tog bara små munnar som hon sedan spottade ut. Sedan trodde hon att ett par masker från Afrika som hängde på en vägg pratade med henne.
Sjukaste!! Hur kan hjärnan bli så vrickad?

När vi kände oss redo drog vi till festen där vi köpte två färgburkar i neon som vi satte oss i sanden med och sälar ansiktet, armarna och benen. Det var riktigt roligt!!! Musiken sög, men jag mötte massa roliga människor som jag stod och pratade med länge. En kille sa att vi skulle gifta oss i New York där han bodde och att vi skulle planera våran smekmånad. Njaa det vet jag väl inte grabben!
När vi sedan skulle gå sa han "Where are you going? Are you gonna leave me!? In that case I want a divorce!"
Hahaha skön snubbe!
Det häftiga med festen var också att allt ljus de hade satt upp reflekterades med våran kroppsfärg så att allt lyste. Jättecoolt!!

När vi kände oss nöjda åkte vi hem och sov ruset av oss!
Dan efter var vi gaaaanska sega, så det blev en ganska chill dag. Vi gick och bokade båt till koh samui, badade lite i poolen och på eftermiddagen sa vi hejdå till maya som skulle åka vidare till Indien! Hennes föräldrar var födda där och hon skulle arbeta med mänskliga rättigheter. Tuff tjej!
Vi gjorde faktiskt inte så mycket mer den dagen. Bara chillade och levde livet.

Dag 1:

När vi kom fram till Koh Tao hittade vi direkt en tjej från dykföretaget Big Blue som vi hade hört väldigt gott om! Så vi hakade på henne och fick skjuts till deras reception och hotell. Det var nämligen så att om man dök med dem så fick man boende gratis, och vi hade ju tänkt dyka, så varför inte? Jag var inte helt säker på om jag ville dyka egentligen, men bea ville verkligen och vi hade mött så många som sa att det var helt fantastiskt, så jag tänkte att jag förmodligen skulle ångra mig om jag inte gjorde det.
Direkt när vi kom dit blev vi introducerade av en spansk man som hette Ernesto. Han var väl i 30 års åldern och jag tyckte direkt att han var väldigt flörtig, men Hey, han var ju spanjor, så vad ska man förvänta sig! Ne, men skämt åsido, han berättade att vi skulle börja våran 4 dagars kurs redan samma kväll. Herregud, tänkte vi! Vi var helt slut efter vår långa resa. Men första kvällen bestod bara av information och en film om dykning. Dock fick vi också lite läxa till dagen därpå. När jag och bea satt på en restaurang och försökte skriva i frågorna så höll jag nästan på att lägga ansiktet i maten för att jag var så trött. Hon som höll i introduktionen var en liten blond tjej med jättepipig röst vid namn Amy. Skön tjej!!
Självklart fick jag och bea Ernesto som instruktör tillsammans med tre andra tjejer. Dessa var då Alina och Sarah(båda från Tyskland) och Maya(från USA). Vi kom att ha riktigt kul tillsammans under vår vistelse på koh tao!

Dag 2:

Idag gick vi upp tidigt för att först kolla på en till film och få lite fler uppgifter till dan därpå då vi skulle göra vårat skriftliga prov.
Sedan förflyttade vi oss till hotellets pool där vi fick vidare information om hur all utrustning fungerade. Utrustningen bestod av en stor väst med en grej som kallas BC, som gjorde att man kunde fylla och tömma västen med luft.
Bakom västen satte man fast den stora tanken/tuben som var fylld med konstgjord syre. Till den kopplade man två slangar med munstycken, en som man skulle ha i första hand och en i reserv. Den sista grejen som var inkopplad var en syre-mätare. Men hjälp av den kunde man hela tiden se hur mycket syre man hade kvar.
Vi fick även sätta på oss ett bälte med vikter.
När vi sedan hade satt på oss hela utrustningen tillsammans med cyklopet(masken) och simfötterna så hoppade vi i poolen. Vi kom att spendera en hel del timmar där i för att göra en massa övningar som vi behövde kunna i havet sedan.
Några av dem var t ex att andas med bara munstycket under vattnet utan att ha masken på sig. Jag trodde jag skulle få massa vatten i näsan, men det gick faktiskt väldigt bra! Bea fick kämpa lite eftersom hon är van att alltid hålla för näsan i vattnet. Men till slut gick det bra för henne också!
Andra övningar vi gjorde var t ex att ta av masken under vattnet och ta på den igen, attt tappa munstycket och fånga upp det igen och sedan rensa det, att rensa masken från vatten, att ta av hela utrustningen när man låg vid vattenytan(skitbökigt!!!) och att hitta sin sk Boyancy, alltså hitta en balans i vattnet där man varken åker upp eller ner(eftersom du hela tiden gör det när du andas). Det lyckades man med med hjälp av lite luft i sin BC. Men i havet fick man absolut inte fylla sin BC full när man dök, för då skulle man flyga upp till ytan och lungorna förmodligen sprängas(eller iaf ta skada). Jag var jätterädd för att göra fel, men man lärde sig ganska snabbt hur man skulle göra och det hände kanske 1 gång att man började stiga lite mer än man tänkt sig i havet, men då var det bara att släppa ut luft. Inga konstigheter!
Det var mycket jobb i denna pool som var full med klor! Men det var samtidigt väldigt spännande och roligt!
Efter ett antal timmar fick vi ta av oss våran utrustning och lära oss ta isär allting.
Det var ett gäng trötta tjejer som sedan gick därifrån för att ta en dusch! Sedan mötte vi upp varandra och åt och pluggade inför morgondagen. Eller ja, vi försökte iaf! Det var svårt när man satt vid små bord vid stranden och tittade på solnedgången, menmen!
Till slut gick vi och la oss och förberedde oss inför morgondagen.

Dag 3:

Idag var jag redigt trött men fick ta mig i kragen då det var dags för skriftligt prov! Hjälp!!
Vi kom upp till salen och jag tror vi alla var ganska nervösa. På introduktionen hade de sagt att provet var utformat till 10 åringar och att INGEN NÅNSIN hade misslyckats! Det gjorde ju inte oss mer nervösa eller så....
När vi fick provet sjönk mitt hjärta. Provet var ju på engelska och det var allt för många ord som jag inte hade slagit upp innan, och därför inte förstod nu. Det var ord som jag aldrig hört i hela mitt liv, och ändå har jag läst engelska c. Jag såg alla de andra fixa sina prov snabbt och jag kände mig som världens mest korkade person i världen, och ville bara springa därifrån. Jag satt där och sa till vår instruktör att det här inte skulle gå. Han hade sagt att man behövde 95 % rätt, och så bra visste jag att jag inte skulle ha.
När jag efter ett bra tag lämnade in provet och han rättade det, och jag såg att jag fick 90 % så ville jag bara springa därifrån och gråta. Har aldrig känt mig så dum och förnedrad! Efter att ha gått på toa och gråtit en skvätt gick jag tillbaka och såg att de höll på att måla upp i vilken ordning vi skulle dyka och såg att jag också var med, vilket var konstigt....jag ville inte ens dyka när jag inte klarat provet. Så efter ett tag frågade jag "Får jag verkligen dyka nu när jag inte klarade provet". Alla kollade konstigt på mig. "Du klarade ju visst provet. Man behövde ju 75 % och du fick 90 %. Det är jättebra!" Sa Ernesto.
Gud vad lättad jag blev av att höra det! Men känslan av misslyckande satt fortfarande kvar i huvudet ett bra tag. Det gör det fortfarande faktiskt. Men jag klarade det iaf!

Våran lilla trupp gick i följande ordning:
Ernesto
Emilia, Bea
Maya, Sarah
Alina

När vi ätit lite lunch, gjorde vi oss iordning och åkte ut med en liten båt till en större båt ute på havet. Vi var ett ganska stort gäng på denna båten, men man var oftast mellan 4-5 personer på en instruktör, vilket jag tyckte var perfekt! Eftersom det var ganska blåsigt och vågigt på den sidan vi bodde på, så åkte vi runt ön för att dyka där istället. Jag var skitnervös. Måste ha gått på toa 10 ggr innan vi hoppade i vattnet. Men innan dess så blev det snabba ryck då vi skulle göra iordning all utrustning. Jag ska säga er att det inte var en lätt match när båten gungade fram och tillbaka och allt var jättetrångt! Men på något sätt lyckades vi iaf! Och när båten hade stannat och alla hade gjort sin buddycheck(när varje par kontrollerar den andras utrustning), så tog vi på oss simfötterna och masken och skuttade i vattnet. Vi fick först simma en liten bit tills vi kom fram till en långt rep som gick ända ner till botten. Med hjälp av den kunde vi sedan ta oss ner till mellan 5-10 m. När vi hade vart nere ett litet tag så kände jag en oerhörd känsla av klaustrofobi och att jag inte kunde andas ordentligt. Självklart kunde jag andas men denna konstgjorda luften tog ett tag att vänja sig vid. Vid den stunden fick jag panik när jag tänkte på att jag var så långt under ytan och var jättenära på att avbryta. Men på något sätt lyckades jag tvinga mig att hålla mig lugn, och efter ett tag vande jag mig och blev mycket lugnare. Vi simmade omkring i ca 50 min. Tydligen var vi i mycket längre än killgänget, för killar behöver tydligen mer syre än tjejer. Det skröt våran instruktör om hela tiden.

Efter första dyket så gick vi på båten för att åka till nästa ställe. Jag kände egentligen att jag inte ville dyka mer den dan, men det fanns ju inte så mycket att säga till om då.
Efter ca 40 min fick vi återigen göra iordning var utrustning för att sedan hoppa i vattnet.
Denna gången dök vi på 11 meter och gjorde även sju av de övningarna som vi hade gjort i poolen häromdagen. Här kunde vi sitta på bottnen och göra övningarna och jag måste säga att det faktiskt var ganska kul! Dessutom gick tiden lite fortare också. Vid detta dyket såg vi även en del fiskar, bl a en stingrocka! Mycket häftigt!!
Återigen efter ca 50 min steg vi till ytan och hoppade på båten som tog oss tillbaka till hotellet. Det var en trött och både mentalt och fysiskt mörbultad Emilia som klev iland vid 18 tiden. Vi la oss ganska tidigt denna kvällen, för nästa dag skulle vi upp med tuppen för att avsluta vårat certifikat!

Dag 4:

Klockan ringde 5:30. Illamående. Ont i magen. Dålig i magen. Det här går inte. Jag kan inte dyka idag.
Det var precis de tankarna och känslorna jag hade denna tidiga morgon och jag visste verkligen inte hur jag skulle göra. Jag ville ju inte snubbla på mållinjen med mitt certifikat som jag dessutom betalat mycket för, men jag mådde så sjukt dåligt.
Efter att ha pratat med Ernesto och fått några åksjuketsbletter, bestämde jag mig för att försöka ändå. Ernesto sa att problemen skulle försvinna i vattnet och behövde jag kräkas var det bara att göra det. "Its good because then all the fishes will come to us!"
På vägen ut var jag inte speciellt kaxig, och gick även denna gången på toa tusen ggr. Det sjuka var sedan att när jag väl hoppade i vattnet så försvann allt illamående och magont, precis som Ernesto hade sagt! Helt otroligt! Jag mådde även bra resten av dan som om ingenting hade hänt! Vatten gör verkligen underverk!
Hur som helst kom jag verkligen att njuta av tredje dyket! Jag tyckte fortfarande att det var läskigt men nu dök vi på ett riktigt häftigt där vi såg en massa olika fiskar och koraller! Det var bl a ett barracuda-stim som följde efter oss ett tag, nemofiskar, den andra svartvita fisken från nemofilmen(bannerfish), angelfish, parrotfish och butterfly fish(som var gnallgul!). Det är verkligen som en helt annan värld där under ytan! Detta tyckte jag var det bästa dyket vi gjorde på hela kursen!

Fjärde dyket var ganska latjo och vi var glada och spralliga eftersom vi visste att vi skulle bli certifierade efteråt!
Under både 3:e och 4:e dyket hade vi med en norsk kille i vattnet som filmade oss. Det var riktigt roligt!
Denna gången dök vi på 18 m, vilket är max antal meter om man bara tar Open water certifikat. Väljer man att fortsätta och göra advanced så får man dyka på 30 m.

När vi kommit ner till bottnen så gjorde vi först två övningar. En av dem var att ta av masken och sätta på den igen. Detta var inte roligt eftersom man lätt fick vatten i näsan men jag klarade ganska fort ändå. Bea däremot hade det riktigt jobbigt, stackarn! Hon svalde en massa vatten och vi alla var nervösa för henne, men hon klarade det! Duktig tjej!! Som tur var kunde hon ju hålla för näsan när hon märkte att det blev kämpigt.
En rolig sak som hände när vi gjorde övningarna var att det kom fram en liten fisk(cleaner wrass) som hela tiden skulle bita på mina finnar och på min läpp för att den ville komma in i min mun. Skumma fiskar asså!

Efter övningarna samlades vi med killgänget och gjorde ett hästrace som vi hade planerat innan. Då var man med sin partner och den ena var häst och den andra satt på den andras tank och agerade ryttare. Sedan vann den som kunde simma snabbast till målet såklart. Detta filmades självklart och jag var en av de sista plus att jag tappade bea utan att märka det. Men det var riktigt roligt och fick en att bli ännu mer avslappnad under vattnet! Under hela sista dyket hade jag låten "Havet är djupt" på hjärnan. Kunde inte få bort den! Även under detta dyket såg vi en massa oerhört häftiga fiskar!

När vi kom upp tog vi ett stort gruppfoto och efter att ha dumpat utrustningen blev vi alla iknuffade i vattnet igen! Det var en så oerhört härlig känsla att veta att man var färdig! Solen lyste och vi satte oss längst fram och bea och jag var så otroligt nöjda! Många pratade om att även göra advanced men jag och bea kände att det räckte för den här gången. Vi tyckte inte att det var det bästa vi gjort men absolut något av det häftigaste, och läskigt, för min del! Jag kan fortfarande inte fatta att jag vågade göra det!! Dessutom hade vi väldigt roligt med tjejerna i våran grupp! Två av dem kom vi att resa vidare med en liten bit efteråt.
När vi kom tillbaka fick vi våra certifikat och vi kände oss så lyckliga när vi skrev i våra dykarböcker!

På kvällen blev det till att fira! Först samlades vi för att kolla på filmen och jag fick verkligen gåshud! Det såg så häftigt ut! Turligt nog lyckades vi få filmen för ett riktigt billigt pris sedan!
Efter filmen satte vi oss vid stunden och åt en stor tallrik grillmat. Mums!! Ernesto satt också med oss, men var för en gångs skull ganska tyst. Efter ett tag gick vi vidare till en annan klubb där vi dansade järnet! Det var nästan bara vi som dansade trots att det var mycket folk där, men vi hade så sjukt roligt! Maya dansade som en galning och vi andra kunde inte sluta skratta!
En stund senare sa vi hejdå till Ernesto som skulle lägga sig och vi tackade för en rolig dykarkurs!
Alina och Sarah gick också och la sig rätt tidigt. Men jag, bea och Maya drog vidare. Dock hände en grej som gjorde att vi helt tappade lusten till att festa. När vi gick på stranden så såg vi plötsligt en kille som satt högt uppe på en klippa/asstor sten. Vete sjutton hur han hade tagit sig upp dit för han var skitpackad och kunde inte komma ner. Vi ropade på honom att han skulle komma ner men han var helt knasig. Han sa att han ville dö och skrattade sedan. Vi sa till personalen i baren bredvid men de brydde sig inte. Vi alla blev riktigt förbannad på att han var så dum i huvudet. Även hans kompis var störd, för han tyckte vi kunde få ner honom, själv drog han. När en thaikille lyckades få ner honom till slut gick Maya fram och gav honom en rad örfilar, för att han skulle lära sig att nästa gång kanske han ramlar ner och dör. Men han verkade bara skratta åt allt. Jaa, idioter finns det ju överallt.

Jag och bea gick hem ganska direkt efter det, kände att partysuget sjönk rejält.
Trots det, var iaf jag fortfarande väldigt lycklig efter att ha klarat dykningen och när den hemska händelsen hade bleknat somnade jag med ett leende på läpparna medan jag fortfarande kunde känna känslan av att sväva fritt.

Då var det dags för våran första aktivitet i Thailand - En dagstur med elefanter! Och I know I know, vi var väldigt skeptiska till det här iom att de behandlar elefanterna väldigt dåligt i Thailand. De kedjar dem, ger dem inte tillräckligt med mat, sätter korgar på deras ryggar så människor kan sitta i dem, vilket är jättedåligt för dem, och de sätter krokar i deras panna så de kan styra dem! Usch!! Därför försökte vi verkligen hitta ett företag som tog bra hand om dem och jag tycker faktiskt vi lyckades! När vi kom dit, vilket var ute i vildmarken så fick vi ta på oss speciella kläder för att elefanterna skulle känna igen oss som "skötare". Sedan fick vi en lång föreläsning om elefanterna där, hur de tar hand om dem och en lång utläggning om hur mycket de var emot att behandla djuren dåligt. De hade tydligen köpt några elefanter från andra ställen där de var riktigt skadade. Nu vet man ju inte om allt detta är sant, men elefanterna såg ändå ganska nöjda ut med tillvaron, tyckte vi. De förklarade att de enda redskapet de använde när de styrde elefanten var en pinne med en liten krok som de höll i handen och försiktigt satte vid sidan om huvudet när man skulle svänga. Den satt alltså INTE fast i elefanten utan fungerade mer som en punktmatkering för att elefanten skulle fattade. När man inte styrde så höll man den bara i handen över huvudet utan att nudda elefanten. Detta fick vi sedan göra själva, och det var inte alls farligt!
Efter att ha matat dem med massa bananer så fick vi lära oss att komma upp på elefanten och sedan hur man styrde. Då fick vi alltså lära oss en massa ord på thailändska som vi skulle säga jättehögt. Jag kände mig skitfåning men det var väldigt kul samtidigt! Man gick upp genom att trampa på elefanterna framben, och för att den skulle ta upp benet så skulle man högt och tydligt säga "YOKHAAAA". Stavningen har jag ingen aning om men det lät så i alla fall!

Efter lunchen fick vi då rida och jag och bea satt på samma elefant, vilket var tur för de var inte lätta ska jag säga er! Vi red i ca 10/15 min, sedan stannade vi och elefanterna fick vila och äta lite i en kvart. Sedan red vi tillbaka och fick bada med elefanterna! Det var riiiiiiktigt roligt! De la sig ner och rullade i vattnet och tränarna hade hinkar som de kastade på elefanterna. Och även på oss....man blev helt genomblöt! En gång fick vi sitta på en elefant och så sa en tränare nånting på thailändska så att elefanten sprutade vatten på oss! Superkul!
Efter att elefanterna sedan vilat ett tag så fick vi rida på dem igen när de gick genom en flod!
Sedan var dagen slut! Jag tyckte att dagen var sjukt rolig men också väldigt intressant!
Dock vill ja inte påstå att jag tyckte de behandlade elefanterna perfekt. Det fanns en unge där, och ibland kunde den slå en med sin snabel väldigt hårt, och då sa de att man skulle slå den med en pinne på huvudet, för att den skulle lära sig att inte göra så. Annars skulle den lätt kunna göra människor illa när den växte upp och blev gigantisk. De sa att det var enda gången de slog elefanterna. Jag kunde verkligen inte med att göra så, jag bara tvärvägrade när de sa att vi skulle göra så om elefanten slogs. Sen kan jag i princip ingenting om elefanter, och vet inte vad de tål och vad de tar skada av. Dessa elefanter var ju heller inte vilda, så vad ska man förvänta sig?
Helst hade man ju velat att elefanterna fick göra precis som de ville, men då hade vi ju inte kunnat vara där. Så det känns lite som dubbelmoral att göra sådana turer, men jag måste säga att det ändå var väldigt roligt! Och jag hoppas så innerligt att de tar väl hand om djuren när vi inte är där och kan bevaka dem!

Efter denna turen, så sov vi en natt till i Chiang mai, och sedan tog vi nattåget till Bangkok för att försätta vår färd till koh tao! När vi försökte köpa en biljett till Bangkok så sa de att det var fullt och det fanns bara sittplatser med fläkt. Hmmm...lät inte så kul.
Men killen på vårat hotell ringde bara ett samtal och sedan hade vi sleepingvan med AC! Och när vi gick på tåget var det massa lediga sovplatser!! Wtf? Förstår mig inte på det där systemet...

Anyway, vi kom fram till Bangkok på morgonen och där skulle vi vänta till kl 19:00. Det blev en väldigt jobbig dag eftersom jag sovit väldigt dåligt och hade en sprängande huvudvärk. Har nog inte haft så ont i huvudet på flera år! Vi satt på ett café och jag ville bara åka hem till Sverige. Kände mig så ensam och utlämnad. Visste inte vart jag skulle ta vägen.
Trots min huvudvärk, så åkte vi in till det stora köpcentret MBK, som hade 7 våningar! Dock måste jag säga att vi blev ganska besvikna, eftersom det var väldigt mycket skräp de sålde, och många sålde samma sak. Dessutom kunde jag lätt hitta samma grejer ute på gatan för ett billigare pris.
En kille som jobbade där var dock rätt rolig. När vi sa att vi var från Sverige sa han "Ahhh! Billigare än Ullared!!"
Det var nog den bästa kommentaren på svenska jag hört på hela resan!

Klockan 19 sedan så satte vi oss på en nattbuss som var framme vid hamnen Chumporn kl 3 på morgonen. Inte sådär jätterolig tid att sitta och vänta på en båt som skulle gå 7:30...men jag lyckades på nåt sätt somna på min väska.

Tjingeling badring!

Jaaa Hello Thailand vare ja!
Vi anlände till Bangkok runt 8/9 på kvällen, gick ut där taxibilarna stod och delade taxi med en annan kille från Kanada in till koh san road(stavning?) där vi hittade ett väldigt skabbigt men billigt hostel där vi fick bo i ett dorm med massa skumma killar! En kille, som nästan såg ut som buddah, tom rökte inne i vårat rum! Bläää! Men det var som tur var bara några bloss.
Vi checkade ut därifrån redan morgonen därpå och begav oss till tågstationen där vi köpte en enkeltbiljett till Chiang mai. Tåget gick kl 18:00 så vi satte oss och tog en mangojuice på ett café! Godaste juicen på länge!!!! Mangon här i Thailand är fantastiskt god!
Sedan satte vi oss på tåget som också var ett nattåg! Det tog oss ca 16 h att ta oss till Chiang mai, med lite förseningar, men det var faktiskt väldigt mysigt att sova i dessa dubbelsängar även om tåget skakade en del under natten!
Värden på tåget var dock helt crazy!! Han skrattade nervöst varje gång man frågade nåt. Sedan fixade han sängarna på typ 30 sekunder, från att ha varit sittplatser till en våningsäng! Sjuk kille Haha!!

På morgonen kom vi alltså fram till Chiang mai och direkt på tågstationen nappade vi på ett hotellerbjudande som visade sig vara riktigt bra!
Det var ett jättefint hotell med pool, en takvåning som man kunde sola på och jättefräscha rum!
Första dagen pratade vi med en kille som jobbade på hotellet som fixade hela vårat schema ända till vi skulle anlända i koh tao några dagar senare! Sjysst snubbe! Hos honom bokade vi även en elefanttur! Vi var lite rädda att bli lurade, men han själv varnade om att folk på gatan kunde lura en, så vi beslöt oss för att lita på honom, vilket var ett bra beslut! (Han pratade ganska roligt också! Varje gång han förklarade något och vi fattade, sa han "Aaaaahhh!" Vilket hände i princip hela tiden).
Första kvällen gick vi till en nattmarknad som kallas Night Bazar. Där fanns det väldigt mycket grejer och det var relativt lätt att pruta för de var ganska desperata. Men de var inte alls lika på oss som i Indonesien! Skönt!!
Många sålde ju dock samma grejer, men så är det ju överallt!
Dan därpå gick vi runt och kollade på lite olika tempel. De är verkligen sjukt vackra!! Massa guldstatyer och prydnader. Varför har vi inte sånt i Sverige!?!
Samma dag gick vi även till en söndagsmarknad på kvällen. Den var heeeelt enorm!! Man gick lätt vilse och det kändes som man kunde gå hela natten för att få se allt! Där lyckades jag hitta lite krims krams! Det var så sjukt vackert att gå omkring där, för hela gatorna var upplysta i olika färger och de sålde så sjukt mycket olika saker!
När vi kom tillbaka var vi riktigt trötta och sov extra gott!

Vi ska börja det här inlägget kvällen innan min bemärkelsedag, alltså där jag slutade sist.
Vi blev alltså bjudna till några svenska tjejer och deras kanadensiska kompisar från hostelet. Först gick vi och åt på nattmarknaden, sedan bar det hem till deras hostel där vi satt och drack lite öl, lyssna på musik och tjötade. Efter ett raffles drog vi tjejer till en pub/restaurang där det var ett band som spelade med en helt GRYM tjej som sjöng! Jag lovar, hon hade fått skivkontrakt i Sverige! Magiskt!
Vi hade blivit tipsade om denna restaurangen av en kille som jobba på vårat hostel, som hängde efter oss väldigt mycket. Det såg ut som han var ca 14/15 år, men det visade sig att han var runt 25....herrejesus.

Efter en liten stund så säger en kille i micken "okay people, we have a special guest with us tonight" varpå jag tänker 'åh undra vem det är!?
Mannen: "she is from Sweden"
Emilia: 'Va?!'
Mannen: "It's her birthday tonight!"
Emilia: 'Vänta lite nu....'
Mannen: "Her name is Emilia! Lets bring her up here!".
Jag typ dör lite och sedan börjar de sjunga happy birthday för mig med bandet och jag får gå fram till scenen. Självklart var det beas lilla påhitt men åh va glad jag blev!! Så himla kul grej!!

Sedan gick vi ut och festade! Bea och jag drack inget mer, det räckte så. Men vi hade askul och dansade massa på Rudys nattklubb där det var helt smockat med folk! Där firade vi tolvslaget och jag fick en massa kramar å Grattis!
Vi gick hem ganska tidigt för vi blev så sjukt trötta, men ändå var vi nöjda med kvällen!

Morgonen blev däremot inte den roligaste. Nu vet jag att alla kan läsa det här, men ja måste bara berätta det.
Klockan fem på morgonen vaknade jag och bosatte mig på toaletten med en diarréattack(mysigt va?) och hemska kramper i magen. Så höll det på till och från i ett par timmar tills jag äntligen kunde sova lite.
När klockan var runt halv 10 väckte Bea mig och sjöng "Ja må hon leva"! Åhhh gullunge!!! Jag mådde ganska kasst, men hennes överraskning gjorde att jag kände mig lite bättre! Hon hade köpt ett smycke till mitt halsband som föreställde en g-klav! Den hade jag tittat på i Cairns och velat köpa, men så gjorde jag aldrig det! Så himla fint!
När jag kom ut så kom paret som ägde hostelet och kramade mig, sa Grattis och så fick jag en nyckelring av mannen som det stod EMILIA på! Så himla gulligt av dem!
Efter frukosten så låg jag och vilade en stund. Sen ropade kvinnan på hostelet på oss att vi skulle komma ut. Då hade de förberett värsta indonesiska lunchen som vi skulle äta med dem! Åhhhhh!! Vi satt på golvet och åt med händerna! Sjukt häftig upplevelse! Med oss satt där också några vänner till paret inkluderat en brittisk kvinna som jobbade på ön. En av rätterna vi åt var en pumpasoppa som de alltid gjorde när någon fyllde år. Den skulle tydligen bringa tur!
Åt man dock inte upp all mat på bordet så betydde det otur, så man fick ju offra sig för laget!

Efter vi hade tackat och bockat för maten så gick vi ner och la oss vid stranden. Men efter några minuter började det spöregna så vi fick sätta oss under taket, och då bestämde vi oss för att ta varsin bananasplit! Muuums! Så där satt vi ett ganska bra tag, medan regnet öste ner och jag var fortfarande ganska svag i kroppen och skallen efter den tuffa morgonen.

På kvällen sedan gick vi ut och åt pizza på en mysig restaurang där vi satt och tittade ut över havet! Jag fick inte i mig så mycket eftersom jag mådde extremt illa, men det var fortfarande värt det!
Till sist tog vi en promenad hem och la oss och sov, och där var födelsedagen slut!

Den sista dagen sedan på Gili T gjorde vi inte så mycket egentligen. På kvällen tittade vi på den nyaste James Bond filmen på en utomhusbio där vi fick gratis popcorn! Filmen var faktiskt riiiktigt bra! Dock fick jag en diarréattack mitt i den spännande delen av filmen! Självklart fick jag ju även springa en bit för att ens hitta en toalett. Well, nog om det.

Dan därpå tog vi en båt till Bali igen där vi spenderade 2,5 dagar till. Där hände inte så mycket mer än att vi träffade en del människor vi småhängde med, vi gick ut och åt på skygarden igen och festade efteråt, och jag försökte köpa ett basketlinne till Natta, men fick tom fingret av en snubbe när jag försökte pruta. Vi gick till ALLA affärer som sålde sådana, men de verkade gadda ihop sig mot mig så till slut sket jag i det. Trevliga människor så att säga....
Vi tyckte det var ganska synd att vi inte hade hunnit åka till lite fler ställen på bali som inte var så turistiga. Menmem!
Å andra sidan var vi ganska trötta på Indonesien och kände att det var dags att röra på sig!

En sak som hände innan vi åkte vidare var att jag skulle gå upp och duscha på morgonen innan vi skulle flyga, och när jag stod där och blundade så kände jag hur något stort kröp över foten! SJÄLVKLART en kackerlacka!!! Vad vill dessa insekter mig egentligen!?!?!
Jag lyckades dock ta kål på den med min flip flop och sedan kasta ut den med en plastpåse! Uuuuusch!!
Så vi tog våra grejer och checkade ut och tog en taxi till flygplatsen! Bye bye Indonesia! Hello Thailand!

Tjingeling!